Feministiskt Schema

Något som intresserar mig extra mycket inom pedagogiskt ledarskap och hur skola är organiserad är hur skolans schema ser ut. Ändra sedan jag själv gick på grundskolan på högstadiet har jag sparat alla scheman jag sett och själv haft som elev och sedan lärarstudent, anställd lärare och sist som ansvarig schemaläggare.

En tanke som slog mig när jag läste lite nyheter samtidigt som jag pillade på nästa termins schemaändringar var hur ett feministiskt schema skulle se ut. Det känns extra aktuellt nu när partier i kommuner runt om i landet börja fundera om medvetenhet kring till exempel feministiska budgetar, feministisk stadsplaneringar och feministisk snöskottning.

Läs mer efter bilden.


Ju​st medvetenhet är nyckelordet när det kommer till ett feministiskt schema. Hur är det vara tjej eller kille eller alla de som vill kalla sig för varken eller och därför ofta har det extra tufft. Det är viktigt att alla våra elever blir medvetna att skolan tar dessa frågor på allvar i allt den gör, och varje liten extra bit skolan kan göra för att arbeta för detta är ett steg i rätt riktning.

Vad innebär detta i praktiken för de scheman jag skapar? Bara själva medvetenheten och synliggörandet räcker en bit, att vi faktiskt pratar om kön och feminism är självklart bra för våra elever. Men det ska såklart också till riktiga förändringar också om vi inte antar att vårt tidigare schema, som inte började med könsrollstankar, redan var ett bra feministiskt schema av en ren slump.

Några av de tankar som kom upp;
  • I schoolsoft som många använder bör du först som Admin ändra under "Användarinställningar" "Admin: Visa antal flickor och pojkar i listor över ansvarsgrupper". Då kan du lättare se hur många av respektive kön i olika grupper.
  • Med feminism-glasögonen på så är vissa språkgrupper och valbara kurser så som elevens val starkt snedvridna där till exempel tyskan nästan enbart hade pojkar och franskan nästan endast flickor. Även under slöjdvalet finns det på flera skolor ett könsmönster.
  • De flesta undervisningsgrupper är helklasser och är blandade med ungefär 50% flickor 50% pojkar. Så är det på de allra flesta grundskolor i Sverige men på gymnasiet så ser det inte så då vissa gymnasieprogram drar mer av vissa kön.
  • Kan det vara så att de olika lektionernas lärare samt position under dagen och veckan påverkar hur de attraktiva de är för pojkar respektive flickor beroende på vilka preferenser de anser sig ha. 
  • I processen där elever informeras kring olika val kan skolan göra en aktiv insats mer information om hur könsmönstren sett ut tidigare och i informationen påverka eleverna till att göra ett mer medvetet val.
  • Har skolan separata toaletter för tjejer och pojkar kan man fundera kring hur långa rasterna är och hur lång tid det tar för pojkar respektive tjejer att hinna uträtta sina behov.
För övrigt så är det inte viktigt med en feministisk medvetenhet något valfritt bara för att jag anser det extra aktuellt just nu. Enligt Skolverkets läroplan för bland annat grundskolan står följande:

"Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet." (Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11)
 Just ordet mönster tycker jag är extra intressant i detta sammanhang då just schema handlar om mönster och varje gång ett nytt schema publiceras så bryter vi våra mönster och skapar nya. Spännande att se om just schemaprocessen på grundskolor och gymnasieskolor runt i Sverige kan vara en del i att motverka just dessa mönster!


Andreas Palmblad

Andreas Palmblad